Jag är ju åtminstone inte fet
Förlåt mig, Fader.
Ty jag har syndat.
Jag har inte biktat mig sen min första Sälenresa.
Synderna jag begått är många, somliga av en relativt oskyldig natur, andra betydligt värre.
Ja, faktum är att synderna är så många att jag för att behålla din koncentration, Fader, måste begränsa mig till det senaste dygnet.
Jag yttrade svordomar när jag kom hem igår från en shoppingrunda på stan och insåg att endast halva huset hade fungerande belysning och värmen inte fungerade.
Min far behöll behärskingen utåt och ringde Graninge (eller E.ON eller vad sjutton alla elbolag heter nuförtiden) för att klaga, fast jag vet att han ville skälla ut den snälla damen i kundtjänsten efter noter.
Eftersom köket var strömlöst bestod min middag av flingor och mjölk, samtidigt som jag tittade på en film där huvudrollsinnehavaren ljög, svor och såg åt andra kvinnor än sin hustru.
Då ringde jag mina vänner och gick ut för att dränka mina el-sorger i alkohol.
I rummet där jag satt fanns det både lättklädda damer, människor av annan tro än kristen, och musiken som spelades hade en minst sagt okristen innebörd.
Någon timme senare bröt jag mot lagen när jag urinerade bakom ett hus i Alvik.
Sen gick jag in på ett annat ställe med ännu mer okristen musik.
Hela kvällen rundades av med att jag åt mat och såg på när min vän gjorde en drive-by och rev ner en affisch föreställandes två afro-amerikaner som refererar till sig själva som "pimps", och det vill jag inte ens börja tänka på att förklara för dig, Fader.
När så klockan slog 9 imorse hedrade jag inte min farfar när han ringde mig för att prata stryktips.
Bevare hans själ, ty tipset må vara en synd, men det är också hans enda synd.
Sen valde jag att somna istället för att svara på de SMS jag fått.
Jag drog också ur telefonen ur jacket så jag inte skulle störas.
Men det är inte detta som är det värsta.
Det är inte dessa synder som kommer ta mig till helvetet.
Min värsta synd är att jag inte känner någon som helst ånger.
Faktum är, att om jag skulle ställas i samma situation igen skulle jag nog agera likadant igen.
Jag vet att Kristus avskyr mig, och att min själ förevigt är förverkad i hans ögon och såld till Satan.
Det kanske är lika bra att himmelriket är onåbart för mig, eftersom jag morgondagen kommer bringa mig än mer frestelser och mina synder kommer vara oräknerliga.
Men men...det kunde ju varit värre, Fader.
Jag är ju åtminstone inte fet.
Ty jag har syndat.
Jag har inte biktat mig sen min första Sälenresa.
Synderna jag begått är många, somliga av en relativt oskyldig natur, andra betydligt värre.
Ja, faktum är att synderna är så många att jag för att behålla din koncentration, Fader, måste begränsa mig till det senaste dygnet.
Jag yttrade svordomar när jag kom hem igår från en shoppingrunda på stan och insåg att endast halva huset hade fungerande belysning och värmen inte fungerade.
Min far behöll behärskingen utåt och ringde Graninge (eller E.ON eller vad sjutton alla elbolag heter nuförtiden) för att klaga, fast jag vet att han ville skälla ut den snälla damen i kundtjänsten efter noter.
Eftersom köket var strömlöst bestod min middag av flingor och mjölk, samtidigt som jag tittade på en film där huvudrollsinnehavaren ljög, svor och såg åt andra kvinnor än sin hustru.
Då ringde jag mina vänner och gick ut för att dränka mina el-sorger i alkohol.
I rummet där jag satt fanns det både lättklädda damer, människor av annan tro än kristen, och musiken som spelades hade en minst sagt okristen innebörd.
Någon timme senare bröt jag mot lagen när jag urinerade bakom ett hus i Alvik.
Sen gick jag in på ett annat ställe med ännu mer okristen musik.
Hela kvällen rundades av med att jag åt mat och såg på när min vän gjorde en drive-by och rev ner en affisch föreställandes två afro-amerikaner som refererar till sig själva som "pimps", och det vill jag inte ens börja tänka på att förklara för dig, Fader.
När så klockan slog 9 imorse hedrade jag inte min farfar när han ringde mig för att prata stryktips.
Bevare hans själ, ty tipset må vara en synd, men det är också hans enda synd.
Sen valde jag att somna istället för att svara på de SMS jag fått.
Jag drog också ur telefonen ur jacket så jag inte skulle störas.
Men det är inte detta som är det värsta.
Det är inte dessa synder som kommer ta mig till helvetet.
Min värsta synd är att jag inte känner någon som helst ånger.
Faktum är, att om jag skulle ställas i samma situation igen skulle jag nog agera likadant igen.
Jag vet att Kristus avskyr mig, och att min själ förevigt är förverkad i hans ögon och såld till Satan.
Det kanske är lika bra att himmelriket är onåbart för mig, eftersom jag morgondagen kommer bringa mig än mer frestelser och mina synder kommer vara oräknerliga.
Men men...det kunde ju varit värre, Fader.
Jag är ju åtminstone inte fet.
Kommentarer
Postat av: Anonym
hmm...vi skippar o säga till fader att du åkte hem i dubbla hastigheten vad som är lagligt oxå... hihi
Postat av: Livräddaren
Det är tur att man inte är fet...
Trackback