jocke86

Andrea blev rädd för att hon kände att hon nu måste se alla filmer med Michael Caine + den där Blade Runner.
Lyckligtvis stannar det inte där.
En sann kentare måste jobba sig genom "Les quatre cents coups" från 1959 (sv: "De 400 slagen"), "Butch Cassidy & The Sundance Kid" från 1969, och en herrans massa Clintan-rullar ("Jag såg en film, en man med pistol").

Men sånt har inte jag tid med.
Jag har avsnitt med CSI och House som väntar.
Första säsongen av Lost blir bara dammigare och den där maratonsändingen med Musikbyrån...ojoj.
TV-panik!
DVD och hårddisk lär väl blivit omodernt när jag är up-to-date.
(Johan har också utlovat en "Band of Brothers"-afton någon kväll...kanske samma kväll som jag får Sälen-filmen...you never know).

Jag kanske ska vandra i Bergs fotspår och skriva en sång om Matrix, Click (som liksom Blade Runner innehåller massor av cyberpunk) eller kanske den där Grudge?
Eller kanske bara en hel EP om hur mycket jag gillar Sverker.
Fittan&Fittans kompis presenterar stolt "The Sverker EP".
Jo, man tackar, ja.

Imorron ska jag förklara Riemannsummorna för Ralf.
Varken jag, Riemann eller Ralf kommer nog bli lyckligare av det.

Ikväll sänder P3 en specialprogram om och med Mando Diao.
Emellanåt kommer Mando köra lite acoustic (därmed är fantastic-electric uteslutet).
Ett annat band jag gärna skulle vilja höra akustiska framträdanden med är Slagsmålsklubben.

Igår shakade jag hands med Kjell Bergqvist.
Sen funderade jag ett tag på om inte "Skäll med Kjell sponsrat av Shell" är bland det svåraste som finns att säga.
Vissa förälskade stackare tycker ju ibland att "Jag älskar dig" är svårare.
Kanske var det därför Martin "Yeah-Yeah-Wow-Wow" Svensson skrev låten "Jag hatar att det är så" och spelade in den med sina nyfunna vänner Johan (Lundgren) och Per (Wasberg).
Att dom tre amigosarna lyckades få Markus Mustonen att banka trummor samtidigt gjorde ju knappast saker värre.
Och kanske var det just på grund av att Markus inte sa "Skäll med Kjell sponsrat av Shell" tillräckligt ofta som hans förhållande ju sprack i den där kent-dokumentären.

Nyss räknade jag en uppgift om att bestämma en ON-bas för P2-polynom på det slutna intervallet [-1,1] där skalärprodukten är definierad av integralen av produkten av polynomen över intervallet.
Idéen att välja 1, x, och x2 som baser var rätt, men definitionen av vektorlängd var till sist där och förstörde alltihop.

Jag funderar på att starta ett vektorlängd-fientligt parti och ställa upp i nästa val.
Vi skulle också brinna starkt för att inte tillåta några determinanter större än 2x2 i det här landet.
Jag: "Vi är emot determinanter, vektorlängder och dödsstraff".
Debattledaren: "Dödsstraff också?"
Jag: "Ja, men det tog vi med på partiprogrammet mest på kul"

Låter det korkat?
Det kanske det gör.
Men det är ju ändå mycket vettigare än Sverigedemokraterna som inte vill tillåta invandring i Landskrona.

Fem frågor med samma svar:

a) Killinggängets film "Ben&Gunnar" är en svensk tolkning av "När Harry mötte Sally". Filmen handlar om två saker: Bruce Springsteen och...vaddå?
b) Vad är den största skillnaden mellan Lars Winnerbäck och Stefan Sundström?
c) Ursprungligen var Kents "747" en låt Jocke Berg skrivit på fyllan. Den hette: Se upp för.......ja, vaddå?
d) På cirkus är det alltid en kvinna som har något som ingen annan kvinna där har. Vad?

Jocke tänker nu försöka ge sig på att ha just det.
Man kan kalla det allsvenskt slutspels-skägg.
Eller så kan man kalla det ett kropps-experiment.
Hur som helst: Det kommer bli en resa (i sällsam takt).

Idag har jag skapat The Elvis Mix 6.
Det är en popmix där jag tryckt in de popdängor jag lyssnat mest på senaste tiden.
Bland annat:
Patrik Isaksson - "Vinternatt" (som är en hyllningssång till hans son!)
Sugarplum Fairy - "Sensation"
Vapnet - "Prästgatan"
Weeping Willows - "Something to believe in"
Uncle Kracker - "Follow me"
The Strokes - "Someday"

F.ö. var Erik bäst i Idol sist.
Hur i hel-vete (hel-vete är vad Marias mamma gör Lo-Fat-tårtor av för den som minns) det gick till undrar jag fortfarande.
Felicia och Markus blåste mig nästan av stolen.
Johan var...tyvärr...värdelös.
(PS. Gjorde frisören något med Snäckis frisyr, eller?)

Ja hörni.
Nu ligger Sveriges enda två västernorrlänska hockeylag 1:a och 2:a i Elitserien.
Att de är Sveriges enda två västernorrlänska lag leder också till den spännande tanken att västernorrland (Y) är det enda länet med fler än ett hockeylag i högsta serien.
Stockholm har ju bara ett (däremot vimlar det av sop-Stockholmare i Hockey-Allsvenskan...eller Super-allsvenskan...eller vad det kallas).
Och kom inte hit och säg att att det är för att serien är ung, eftersom i alla fall Modo mött och besegrat såväl Färjestad, Frölunda och Linköping.

Däremot har jag dåliga vibbar i magen av ikväll.
Island-Sverige.
Det vore så otroligt med en seger ikväll.
En seger som säger att Sverige kan spela fotboll även utan folk som spelar mot sin vilja.
Elmander är min nya älskling i laget...som Anders Svensson var VM 2002 och som Andreas Isaksson var EM 2004.
Hoppas han sparkar in några bollar ikväll.

Spelade badminton mot Tessan igår och förlorade med 2-0 i set.
Inte så värst oväntat kanske, men jag skyller lite på att jag trampade snett och fick ont i foten.
Nu gör det fortfarande ont.
Ajaj, kapten!

Igår fick jag SMS från Ali.
50 cent kommer till Hovet och Ali vill ha dit mig.
Jag skrev tillbaka och sa att det inte är något jag kan lägga ut pengar på.
Ali svarade att halvdollarn är precis som Petter, fast han är svart och några extra tusen i publiken.

Men jag kan inte gå ändå.
För den som läst gränsvärden kan jag berätta att det existerar ett jävligt litet epsilon som viskar att jag måste spara in en månadsbidrag till vårens SL-kort.
Innan jul kommer det dyka upp 3 bidrag till, varav ett ska sparas till SL-kort.
Man behöver inte vara snillrik matematiker för att inse att jag i slutändan har knappa 4 lax att leva på i oktober, november och december (1 300 per månad).
Då har jag inte räknat in att jag kommer behöva köpa en massa julklappar också, och att jag förr eller senare måste betala tillbaka dom där knappa 3000 farsan ska ha.
Kanske går det bättre om Tokiga Tohan och Gun betalar igen för Göteborg, och Tessan betalar igen för Putte Isaksson.

Men mörka och kalla hösten kommer ljusna till onsdagen den 1 november då OC börjar igen.
Kom Adam Brody, kom Mischa Barton. Det börjar bli kallt. Graderna sjunker så fort överallt.

Har precis hört en gammal klassiker på radion.
"United States of Whatever".
En sång som man gillar av ungefär samma anledning som man gillar "Timmy & The Lords of The Underworld" ur South-Park-filmen.

Wolfmothers "Joker & The Thief" är dagens ballaste låt.

Antingen är man en människa som går och ser Patrik Isaksson ikväll.
Eller så är man en människa som lyssnar på Mando Diao, P3 Live 21.03, ikväll.
Själv går jag till Nalen för att se Patrik, och spelar in Mando.

Innan klockan slår en sista gång ska vi dansa hela natten lång...

Idag skrevs det i tidningarna att Coldplay skulle lägga musiken på hyllan några år och koncentrera sig på familjelivet.
Lite senare dementerade dom dock ovanstående och sa att det kanske tar ett tag, men flera år...nej det var då att ta i.

Det är kanelbulledagen.
Har bakat och skrivit en drygjävla (ja...i min värld är det ett sammansatt ord) tenta om matematisk analys.
Något smartskaft fick för sig att göra något galet på E18 idag, så det tog dubbelt så lång tid att åka buss till Sveaplan i morse.
På hemvägen var det någon tok som undrade hur skojfriska alla var, så det vart signalfel i Västerhaninge och allt gick åt skogen.

Dagens låt är "Thunder Road"...men om några timmar kanske jag nynnar på lite Mando Diao istället.
Eyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy...

Vad fan har hänt?
Gick Darin-bubblan upp i rök?
Kvällens Idol-show innehöll en massa stuprörsbyxor, Lenny-Kravitz-poser, punkfrisyrer och luktade mer rock än vissa kvällar på Debaser.
Mellan rock-skriken blev man serverad Felicias lugna&härliga sommarpop, något som behövs såhär i höstmörkret.

Även idol-solen har ju sina fläckar.
Asså...den där Johan vette sjutton vad man ska säga om.
Han är ju en hygglig sångare, och kan säkert svänga till om han bara försöker...men kom igen, mannen...när alla andra sjunger Creed, No Doubt eller Robbie så kontrar du med: Brian McFadden, och påstår att han är din Idol.
Det är ju som att försöka vinna ett världskrig med fruktkniv.

Men over-all var det läbbigt bra ikväll...och det känns som om det knappast kan bli sämre ändå.
Ska fira med att tvätta bilen imorron!

Varför är det ingen som sjungit Mando Diaos "Sweet Jesus" från God-Knows-singeln.
Den är ju hur bra som helst!

Häromkvällen spelade delar av Sälengänget en omgång "Så det kan låta!", en brädspelsversion av SVT-programmet (som nu TV3 gjort en rip-off på).
Skillnaden är namnet, den musikaliska begåvningen hos gästerna och att spelet inte avslutas med "sov gott, mamma!".
Hur som helst kom frågan upp om en ramsa kan räknas som sång.

I egenskap av att vara den Sälengängare med flest högskolepoäng i matematik (20 hittils, kan bli 30 om en månad) så är det väl lämpligt att jag sköter definitionerna.
Enligt de flesta källor är en sång "en relativt kort musikalisk komposition avsedd för (mänsklig) röst".
Någon tidsbegränsing finns alltså inte.
Men enligt Wikipedia är "snapsvisa", "punschvisa" och "dryckesvisa" olika former av sång, och de flesta jag känner till är ju rätt så korta (ex. finsk snapsvisa: "inte nu...men nu!").
Så tidsmässigt är gränsen hårfin.
Det som ramsan faller på att lyriken, eftersom ramsor oftast har texter som "snipp, snapp, snut, så var sagan slut" eller "hokus, pokus, filliokus" medan kortare sånger oftast har någon form av handling och ibland är något mer dramatiska än "abra, kadabra", som egentligen inte säger ett jota.

Men man kan ju då fundera över hur det är mer s.k. hejar-ramsor.
"Stefan Batan är en hora, hora, hora, hora" (som visserligen gör allt annat än heja) har ju lite mer handling, eftersom den förtäljer om Steffes lättillgänglighet.
Dock är det ingen sång, eftersom en sång skulle varit i stil med "Stefan Batan är en hora, hora, hora, hora. Men hade han spelat i vårt lag hade vi skrikit om att aldrig förlora. Nu styrs han av pengar och av sämsta laget i stan, istället för att stå på det vinnande lagets plan" som utvecklar lite mer om just varför Steffe är en hora, samtidigt som det finns en viktig sensmoral - att man ska aldrig låta pengarna bestämma.

För den som nu sitter och vill komma med en smart comeback mot att Djurgården skulle vara sämst i stan, så vill jag bara förtydliga att Djurgården alltså är herrfotbollsallsvenskans sämsta Stockholmslag, resultatmässigt.
I exempelvis damfotbollen är Djurgården ett av de bättre, och inom herrarnas hockey är Djurgården bäst i stan.

Och nu när jag ändå är inne på fotbollsspåret kan jag berätta en historia om bland det mest nördiga som finns.
Hattrick.org är ett internetcommunity om/med/för fotboll och fotbollsälskare.
Idén är busenkel, en massa fotbollsnördar (utan att få Hurricane Schyman över mig hoppas jag få sagt att det är mestadels pojkar) har varsitt lag som de är managers för.
Varje söndag spelar man seriematcher och varje onsdag är det cupmatcher.
Är man lite småsopig åker man ur cupen första veckan och då ägnar man onsdagarna åt träningsmatcher.
Idag är en sådan onsdag.
Fittans kompis flaggskepp FC Rubarth möter Fittans Jockes AIK.
Det ska bli spännande!


På ett mer hockeybaserat plan (herrhockey) vill jag berätta att Modo slog Djurgården med 4-2 igår.
Inte för att det spelar någon som helst jävla roll eftersom de kommer mötas minst 3 gånger till.
Men ska man prata många möten kan man prata Modo-Luleå.
Det brukar börja med två träningsmatcher på försäsongen, 6 möten i serien (där det kallas Norrlands-derby trots att det är 40 mil mellan städerna) och sen blir det 5,6 eller 7 slutspelsmöte (beroende på hur SHL-jävlarna fått för sig att slutspelet ska se ut den här gången då).
Modo är också ett lag som brukar få stryk mot lag som Brynäs och Malmö och sedan vinna mot Färjestad och Frölunda.
Varje serie slutar de mellan 5:e och 8:e plats och får möta Luleå i första slutspelsomgången som de vinner med 4-3.
Sen möter de ett skitsvårt lag och får oftast däng med 4-2, men ibland vinner de med 4-3 och torskar istället finalserien med 4-0, om de nu inte är bäst i Sverige, då förlorar de med 3-4.

Den sanna spelarglädjen för oss vanliga kommer med hockeyspelen.
Även om NHL98-NHL05 varit förbaskat bra (har inte testat 06 eller 07) så är fortfarande det gamla klassiska STIGA-hockeyspelet bäst.
Hur många gånger jag spelat pappas gamla vetefasen (ett gammal 70-talsspel där lagen är Sverige mot ärkemoståndaren Sovjet), men det är ungefär lika många gånger som mitt eget spel använts (Sverige-Finland...som av den fantasifulle kan tolkas som Färjestad-Leksand).
Datorspel slår det helt enkelt inte.
Dramat är samtidigt hetare än den verkliga serien någonsin kan bli.
Det finns inga hemma- eller bortaplaner, inga patetiska comhem-kommentatorer, inga slutspel som involverar 12-27 matcher beroende på resultat.
Enda regeln: först till 10 mål vinner.

Nu ska jag ladda hem NHL 07 och lyssna på "Welcome Home, Luc Robitaille" för 50-11:e gången.

Jag berättade för kemi-Anders om The Baylake House Band.
Vi kom på att han och min duo skulle kunna bilda ett fyr-manna-band som heter The Fetgos.
Låtarna skulle vara s.k. XX-pop (xtremt xperimentell pop) och ha titlar som "Yo Ghurt!", "Kvack you (Grodorna har fått nog)", "Simon" (cover på Timmy-låten från South-Park-filmen) och så vidare.
Vi skulle ha vår första gig på Gröna Villan inne på Frescati och öppna med ett intro bestående av didgeridoo och en blockflöjt som spelar Hajen-introt.

Tim Neu var asbra.
Nu är jag skitnödig, behöver bajsa innan krogen.

Hoppas jag få träffa Miss Huddinge ikväll.
Men man vet ju aldrig när kollektivtrafiks-bollah river ner kontaktledningar i Tumba.
Jag skulle också vara arg om jag var tvungen att bo i Tumba...fast Ulriksdal vore värre.

Dagens fråga: Var kommer ordet "glassigt" ifrån?
Dagens låt: Coldplays "Shiver" (spår 2 på "Parachutes" från 2000).

Igår ryckte en kille tag i mig och frågade "varru på Nalen?".
Jag sa ja och avslutade med att "Luc Robitaille är så jävla bra".
Mando-Diao-fansen hopar sig.
Fittans mobil finns nu med påslagen Bluetooth 24/7.

Lyssnar på Kaiser Chiefs nu.
S-S-S-Saturday Night.
Men nu ska det bli mer Mando.
Är det fler än jag som tänkt på att "God Knows"-singeln är ruggigt bra.
"God Knows"
"We're hit"
"The Malevolence" (she walks, she talks, she takes your hand by the jungle by the waterfall)
"Sweet Jesus" (<----Björn Dixgård bjuder på ett stycke fantastisk sång där)

6 öl ger många galna idéer...jag ska testa några nu.
Synd bara att jag inte har mycket till röst nu.
Det låter lite ynkligt på nåt sätt.

Det blev en favorit i repris.
Jag berättade för Simon om onsdagskvällen och det slutade med att vi satt i en soffa på universitetet med alko-haltiga drycker i handen och sjöng:
Du-du-du dudu-du-dudu...

Den där låten verkar vara jävligt bäst just nu.
Borlängepojkarna skulle vara stolta om dom fick höra hur den används.

PS. Har precis ställt in mobilen för MMS/WAP. Säg inte att jag inte hänger med i teknikens utveckling!

För några dagar sedan kom det ett paket med posten.
Innehållet var ett album som heter "Ode to Ochrasy".
Genast när jag började lyssna genom albumet började jag fundera var jag hört namnet Luc Robitaille förut.
Jag tyckte det lät som en hockeyspelare från dom gamla hederliga NHL 98/99-spelen som jag en gång i tiden var som besatt av.
Här kommer nu lite fakta om Luc.

Luc Robitaille brukar oftare kallas Lucky Luc.
Han spelade i NHL åren 1986-2006 för bl.a. Los Angeles Kings (14 säsonger) och Detroit Red Wings (2 säsonger).
1986 vann han priset för årets rookie.
Med sina 552 mål i Kings-tröjan har han rekord.
Han har också NHL-rekordet i poäng för vänsterforwards (1370 p).
Playahead-geekar som gillar Jean-Claude van Damme vet att Lucky Luc fick in sin nuna i filmen "Sudden Death" från 1995.
Han var också med i filmen "Mighty Ducks 2" 1994 (tyvärr var inte Jean-Claude med).
Officiellt har inte Luc lagt av ännu, den 20 januari nästa år kommer hans nummer 20 hängas upp i taket i LA Kings hemmaarena, Staple Center, bredvid bl.a. Wayne Gretzky.

Mer information, se "Welcome Home, Luc Robitaille" från albumet "Ode to Ochrasy".

Tog en sväng in på Megastore, Ynglingagatan 2 vid Sveaplan här i huvudstaden.
Föreståndaren stod utanför och rökte.
Jag frågade om mina grejer hade kommit in, eftersom jag beställde i söndags och utlovade väntetiden var 3-5 arbetsdagar.
Han frågade vad jag hette, jag svarade.
Rätt var det var så stod jag och väntade på bussen med dryrgripen "Long Before Rock n' Roll" i handen.
Det kliade i fingrarna att komma hem och lyssna.
1½ jävla timmar senare fick jag vrida upp volymen och sätta igång att dansa.

Även om nu just "Long Before Rock 'n' Roll" är dagens låt så är det en annan jag tänkt mycket på idag.
Den heter "Spirit" och är gjord av de glada pojkarna i The Band Formerly Known As Caesars Palace.
För mig handlar låten om hur man lämnar sommarens slapphet och helt plötsligt förväntar sig samhället att man ska börja göra nytta igen.
Det kanske inte alls var vad Caesar Vidal och Jocke Åhlund tänkte sig, men vafan...

I need some young blood.
Come friday night.
Bring on the big flood.
Black september is coming on.
Summer won't be back for long.

Let's start a big fire.
Let's shake it up.
Let's try to burn brighter.
There's no-one here to catch our fall.
No-one here to hear us call.

Tonight, this dirty september night
They're stuck out here.
Got caught in the starlight.
Running through these empty streets.
This city is built for you and me.

I know that the road is long.
It lingers on.
And The Lord knows it's uphill.
Seems like you're not getting anywhere.
You give up just before you're there.

Don't loose your spirit.
Feel all alone.
But it's there if you need it.
Seems like you're not getting anywhere.
But don't give up.
You're almost there.
- "Spirit", Casears, 2005


PS. Idag försökte Bart få Milhouse föräldrar att skilja sig efter att han sett hur Ryan och Marissa bråkat i OC (Simpsons älskar ju att driva med program från Fox Networks). Phantom Planet fick in sin dänga i eftertexterna.

Tänkte berätta hur min iTunes-lista över mest spelade låtar utgivna 2006 ser ut:

1. Gold Lion - Yeah Yeah Yeahs (Alternativt)
2. Det går bra nu - Petter (Hip-hop)
3. Vi är på gång - VM 2006 - Tomas Ledin (Nonsens-Pop)
4. Öde Stranden - Anna+Idde (60-tals cover)
5. Love Generation - Bob Sinclar (En sån där poplåt som innehåller två textrader...typ)
6. Stockholms Kyss - Lars Winnerbäck (Pogues-insperierad folkrock)
7. Sing for me (akustisk version) - Andreas Johnson (Genomdeppig version av pop)
8. Risky Business, Part 1 - Johnossi (Alternativ-punk)
9. Keep the Radio On (This is The Perfect Song) - Bad Hair Day (Per Gessle)
10. I Bet You Look Good On The Dancefloor - Arctic Monkeys (Alternativ-punk...igen)

En ganska färgglad blandning alltså.
Misstänker att Mando Diao kan få upp en och annan låt här, om bara det där jävla albumet kommer nån gång.

Satt och såg på Idol idag.
Spelade in gårdagens, eftersom man inte får missa programmet som jag brukar kalla "Utskällningen" i SVT, då alla bara skäller på varandra jämt.
Blev väldans förtjust i Ville och hon tjejen med svarta håret och röda linnet.
Såg även min gamle tyska-polare Mats få in sin nuna i riksteve också.
Självklart fick man även se hip-hop-killen som hade lika lite självdistans som ordförråd i svenska.
Funderar bara över var i helsike jag känner igen Sanna Bråding från.
Jag vet det egentligen, men det är en sån där sak som man inte kommer på.

So far verkar det bara bli jag, Martin och Andrea på födelsedagsfesten.
Maria var ganska säker på att kunna komma, men skulle kolla med chefen först.
Det var ju någon som sa nån gång att alla vill ha Maria, och det känns som om chefen har övertaget.
Borde höra med facket om detta (by the way så har jag nu gått ur naturvetar-facket).

Funderar på att gå till Debaser och se Tiger Lou.
Måste bara försöka dra med mig nån.
Vad jag vet så gillar Tessan honom skarpt (eftersom han fått in en låt i OC).
Och på tal om Kanal5-serier så såg jag en gubbe på tuben igår som var sjukt lik Horatio Caine (kriminalar-chefen i CSI Miami).
Och på tal om mord så var det ju tisdag igår, och varje tisdag avfolkas ju Midsomer lite grann.

Men men.
Nu ska jag återvända till min bok om flervariabels-analys.

Sitter och lyssnar på Thåström.
Hans konsert från Sthlm 1999 på Kalas.
"Keops Pyramid".

Nu ringer Martin.
Ska till Ebba och titta på deckarserien "Midsomer Murders".
Tjoho!

Det verkar ha gått troll i det där med matematiken.
Folk verkar tycka att tal som inte finns, så kallade imaginära tal, är fullständigt ologiskt och vansinningt.
I så fall undrar jag om inte negativa tal också är helt uppåt väggarna.
Eller en sån där sak som 10/3, det går ju inte att skriva ut.

Man hittade på decimaltalen därför att man ville lösa ekvationen 3x = 2.
Man hittade på negativa tal därför att man ville lösa ekvationen x+3 = 0.
Varför får man inte hitta på några tal som löser ekvationen x² = -16 ?

Men alla verkar ju tycka att tal som inte finns är fullständigt onödiga eftersom man aldrig hamnar i en verklighetsbaserad situation då man behöver dom.
Å andra sidan kan ni ju fråga er om man verkligen behöver negativa tal.
Temperaturen har ju faktiskt en nollpunkt, och om någon undrar över bugdetunderskott måste man ju inte skriva i minus-siffror.
Dåså.


Sitter och lyssnar på Kjellvanders "Faya" nu.
Det är lite Nebraska och lite Murder Ballads.
Ungefär som "Romeo återvänder ensam", fast på engelska och i närmare 40 minuter.
Han är härlig Kjelle-man!
Ebba, Martin och Johan hatar hans musik, men jag tycker det är ruggigt bra.
Men men...det är väl som med Ryan Adams (som tydligen fyller år samma dag som Bryan Adams!), The Killers eller Keane.
Kjellvander har i alla fall gett ut en EP betitlad "Small Lesbian Baseball Players EP", det är lite ballt.

Men det viktigaste är nyheterna om årets bästa 20 åring: Roxette!
Nya singeln kommer heta "One wish".
Per säger såhär:
It was great to work with Marie again! We had three fantastic days down in Skåne and we are very happy with the result. Everything was very easy, Clarence played the keyboards, Marie prepared some coffee and Christoffer and I played table hockey. I won

sl.se tyckte nyss att jag skulle ta bussen till Akalla och sen tunnelbana till T-Centralen för att komma till stan så fort som möjligt.
Har kommit på att textraden "genom 57 kanaler, satelliter i en ring" är en liten pik till en gammal Springsteen-låt.
Ska in till stan och kika hur världen ser ut nuförtiden.

Dagens låt är Eskobars "Persona gone missing" eftersom introt är så ballt.

PS. Winnerbäck på Zinken kommer bli STORT!!!

För er som tänkte köpa Mando Diaos nya singel "Long before Rock 'n' roll" kan jag meddela att den släpps på Megastore 31 december år 2049.
Albumet "Ode to Ochrasy" kommer betydligt tidigare, 6 september i år.
Men...den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge...

Dagens minussida:
Jag är sjuk.
Fidde spelar som en kratta (jävla Göteborgare).
Jag är kissnödig.
Mitt rum är ostädat, jag orkar inte städa heller.
Jag har varken ork eller råd med pride (därmed kan den matematiskt begåvade räkna ut att det dröjer innan jag har råd med en ny mobil också).

Världen är allt bra svinig ibland!