jocke86

Har precis röstat på Rockbjörnen.
Så här gick det:

Årets svenska kvinnliga: Lisa M
Årets svenska manliga: Lasse W
Årets svenska band: Mando
Årets svenska skiva: Ode to Ochrasy
Årets svenska låt: Utebliven röst eftersom det bara är vedervärdigt skräp i kategorin.
Årets svenska nykomling: Linda Sundblad (knappast nykomling, fast hellre hon än Bass-jävla-Hunter)
Årets utländska artist: Robbie
Årets utländska skiva: Stadium Arcadium
Årets utländska band: Red Hot
Årets utländska låt: Craaaaazy

Nu ska jag plugga.
Sen ska jag iväg till IKEA (som har pluggar som specialitet).
Igår råkade jag se slutet av svenska översättningen av Shrek.
Usch vad alla filmer blir dåliga när man översätter (fast Peter Haber var ju bra)...

Min puls är uppe i 400 slag nu.
Det är den klassiska mattetenta-julrush-festsugen-stressen som nått mitt hus.

Oftast kan jag skylla på kollektivtrafiken.
"Man får vad man betalar för" brukar det heta.
Själv betalar jag väl i runda slängar 1/6 av min inkomst för kollektivtrafik, och därför är jag bara berättigad att komma i tid 1/6 av gångerna.
Lyckligtvis har jag lagt ut stora pengar på min iPod (nja, mamma lade ut stora pengar) så jag har ju en massa härlig musik i alla fall.

Det råder en julklappsstress.
Själv tycker jag att nöjet i julklappar inte ligger i själva saken man får, utan snarare i spänningen att få ett färgsprakande paket som man inte har den blekaste om vad det innehåller.
Kanske är det ett par skidgoggles, eller kanske en Killers-skiva, eller en atombomb...ja, tänk vad roligt.
Nu blir det ju inte så om man önskar sig saker.
Framförallt dör hela klapp-extasen när man får uppmaningen att "inte önska sig det av någon annan"!
Då försöker man hämnas och fråga vad han eller hon vill ha.
"Nej, men inte ska du ge mig nåt!", även fast man vet att människan förväntar sig något.
Därav är planen i år att inte säga ett jota om juklappar utan hålla önskningarna hemligare än Nordkoreas Massförstörelsevapenproduktion.

Idag var det ju tänkt att det skulle vara Christer Himmelfärdsdag.
Men den planen sprack efter att vi meteorologer än en gång visat att vi har en häpnadsväckande makt över saker och ting.

Ikväll ska jag träffa Ali.
Troligtvis kommer lite andra människor att dyka upp, men på senare tid har den hetaste festduon bytt från Fittan och Fittans kompis till Fittan och Fittans Niggah'.
Vi hinkar i oss Tuborg och Jäger innan vi krämar på Petter i stereon.
På tal om hiphop ska jag försöka lasta hem den där låten "Stadslaget" av Fattaru & Fjärde Världen.

Hjälp.
Det är mycket att göra.
Just nu ligger bajsa och laga mat (och tvätta händerna mellan de två uppdragen) närmast.
På söndag vill jag "spela hockeyspel" med Martin och Ebba.
Vi ses.

Det kommer tuna-folk som ska bo hos mig på fredag.
Något som innebär 2 viktiga saker.
§1: Jag kommer knappast på festen på fredag
§2: Jag kommer knappast kunna åka in snortidigt för att köa till Winnerbäck på Zinken
Det är mina kära kusiner (den ene som fyller år samma dag som "Ode to Ochrasy" släpps) som dyker upp efter släktträffen på fredag.
Detta innebär också att jag måste städa upp här hemma.
Kanske städa upp och inte låta verktygslådan stå vidöppen med alla verktyg utspridda på rummet.
Kanske koppla in allt som det ska vara kopplat.
Det blir en sån där koppla/städa/rensa/lyssna på rockmusik-dag.
Borde ta en tripp till stan för att köpa lite tingestar också.

Dagens låt är Bossens "The Rising".