My world, my love, my life
Man kan ju kalla detta för tonårens sista dag.
Sista dagen att göra någonting riktigt korkat och barnsligt för att sedan komma undan lindrigt.
Eller så kanske man inte alls kan det.
Enligt militären, folktandvården och golfklubben tog tonåren slut på Puttes toalett för ungefär 9 månader sedan.
Men enligt valmyndigheten, föräldrarna och systembolaget har jag en dag kvar av vad som kanske varit mina bästa år.
Nu låter det kanske som om jag sitter hemma med en ålderskris och tror att morgondagen blir början på slutet.
Inte alls.
Tvärtom tror jag att det är bara är slutet på början.
En jävligt bra början om jag får säga det själv.
Men det är sällan det räcker så.
När Sverige slog Kanada med 5-1, Tjeckien med 2-1 och Tyskland med 6-0 i OS 2002 var det ju en jävligt bra start.
Alla minns vi ju hur det slutade.
Det är faktiskt svårt att ha en ålderskris vid 20.
Jag kan inte påstå att det finns någonting jag skulle vilja ändrat på.
Vad mer kan man begära än underbara nära&kära och några tusenlappar på kontot?
Att jag har sett nästan alla mina favoritartister live gör ju inte saken värre heller.
Det är snarare skrämmande att tänka att man BARA levt en fjärdedel av sitt liv.
Tänk vad man lärt sig, vad man sett och vad man upplevt så är det ganska otroligt att man hunnit med allt på 20 år utan stress.
För dig som inte känner mig, eller inte känt mig så där superlänge så kommer här en snabbgenomgång:
1986: Föds samma år som sin kusin, sin moster och Mischa Barton.
1990: Lillasystern Sofia föds.
1992: Efter att borgarna börjat göra om Sverige blir årskullen 86 först ut med förskoleverksamhet.
1993: Börjar lågstadiet, träffar Martin.
1994: Sossarna tar över igen och inser att det är för dyrt att ha två stycken fritidsverksamheter för barnen, varpå Martin, jag och Tessan hamnar på samma ställe.
1995: Blir megakändis och allmän drömpojke när jag blir vald till programledare för en musikshow på fritidsgården.
1996: Ser Gyllene Tider på Stockholms Stadion. Konstaterar att Kent (Singeln "Kräm") och Broder Daniel (Singeln "Work") låter förjävligt.
1999: Konstaterar att Kent (Singeln "Musik non stop") är jävligt bra.
2001: Börjar spela golf.
2002: Börjar spela golf med Martin och AW.
2003: Ser Kent på Stockholms Stadion. Tar sitt första sommarjobb. Lär sig derivera. Ser AIK - Skellefteå på Johanneshovs isstadion fredagen den 24 oktober tillsammans med Ebba. Träffar Andrea.
2004: Blir riktigt svinpackad ihop med AW för första gången. Ser Gyllene Tider på Stadion igen. Träffar Gun (The Man Formerly Known As Philip) och Maria den 26 oktober. Går på Nivå 22 för första gången.
2005: Åker till Sälen tillsammans med Ali, Johan, Maria, Martin, Tessan, AW, Andrea, Gullan, Gun och Ebba samma dag som kent släpper singeln "Max 500". Tar studenten och blir vald till klassens Homeros pga sina skrivartalanger. Inofficiellt utsedd till klassens kent-nörd (och nörd i största allmänhet). Börjar titta på OC. Tar körkort. Betalar sin första inkomstskatt och börjar plugga på Stockholms Universitet.
2006: Åker till Sälen igen. Skriver detta.
Dagens låt är "Där Elden falnar (men fortfarande glöder)", en sång om att bli gammal.
Morgondagens låt blir troligtvis Broder Daniels "Old in just one day".
PS. När den tredje terminen på Fysiklinjen nu börjar så har Stockholms Universitets Studentkår fått för sig att "utifrån mina val av kurser" placera mig i Samhällsvetenskapliga fakulteten och ta 90 spänn för det.
Sista dagen att göra någonting riktigt korkat och barnsligt för att sedan komma undan lindrigt.
Eller så kanske man inte alls kan det.
Enligt militären, folktandvården och golfklubben tog tonåren slut på Puttes toalett för ungefär 9 månader sedan.
Men enligt valmyndigheten, föräldrarna och systembolaget har jag en dag kvar av vad som kanske varit mina bästa år.
Nu låter det kanske som om jag sitter hemma med en ålderskris och tror att morgondagen blir början på slutet.
Inte alls.
Tvärtom tror jag att det är bara är slutet på början.
En jävligt bra början om jag får säga det själv.
Men det är sällan det räcker så.
När Sverige slog Kanada med 5-1, Tjeckien med 2-1 och Tyskland med 6-0 i OS 2002 var det ju en jävligt bra start.
Alla minns vi ju hur det slutade.
Det är faktiskt svårt att ha en ålderskris vid 20.
Jag kan inte påstå att det finns någonting jag skulle vilja ändrat på.
Vad mer kan man begära än underbara nära&kära och några tusenlappar på kontot?
Att jag har sett nästan alla mina favoritartister live gör ju inte saken värre heller.
Det är snarare skrämmande att tänka att man BARA levt en fjärdedel av sitt liv.
Tänk vad man lärt sig, vad man sett och vad man upplevt så är det ganska otroligt att man hunnit med allt på 20 år utan stress.
För dig som inte känner mig, eller inte känt mig så där superlänge så kommer här en snabbgenomgång:
1986: Föds samma år som sin kusin, sin moster och Mischa Barton.
1990: Lillasystern Sofia föds.
1992: Efter att borgarna börjat göra om Sverige blir årskullen 86 först ut med förskoleverksamhet.
1993: Börjar lågstadiet, träffar Martin.
1994: Sossarna tar över igen och inser att det är för dyrt att ha två stycken fritidsverksamheter för barnen, varpå Martin, jag och Tessan hamnar på samma ställe.
1995: Blir megakändis och allmän drömpojke när jag blir vald till programledare för en musikshow på fritidsgården.
1996: Ser Gyllene Tider på Stockholms Stadion. Konstaterar att Kent (Singeln "Kräm") och Broder Daniel (Singeln "Work") låter förjävligt.
1999: Konstaterar att Kent (Singeln "Musik non stop") är jävligt bra.
2001: Börjar spela golf.
2002: Börjar spela golf med Martin och AW.
2003: Ser Kent på Stockholms Stadion. Tar sitt första sommarjobb. Lär sig derivera. Ser AIK - Skellefteå på Johanneshovs isstadion fredagen den 24 oktober tillsammans med Ebba. Träffar Andrea.
2004: Blir riktigt svinpackad ihop med AW för första gången. Ser Gyllene Tider på Stadion igen. Träffar Gun (The Man Formerly Known As Philip) och Maria den 26 oktober. Går på Nivå 22 för första gången.
2005: Åker till Sälen tillsammans med Ali, Johan, Maria, Martin, Tessan, AW, Andrea, Gullan, Gun och Ebba samma dag som kent släpper singeln "Max 500". Tar studenten och blir vald till klassens Homeros pga sina skrivartalanger. Inofficiellt utsedd till klassens kent-nörd (och nörd i största allmänhet). Börjar titta på OC. Tar körkort. Betalar sin första inkomstskatt och börjar plugga på Stockholms Universitet.
2006: Åker till Sälen igen. Skriver detta.
Dagens låt är "Där Elden falnar (men fortfarande glöder)", en sång om att bli gammal.
Morgondagens låt blir troligtvis Broder Daniels "Old in just one day".
PS. När den tredje terminen på Fysiklinjen nu börjar så har Stockholms Universitets Studentkår fått för sig att "utifrån mina val av kurser" placera mig i Samhällsvetenskapliga fakulteten och ta 90 spänn för det.
Kommentarer
Postat av: Livräddaren
Härliga år! Särskilt de där jag är med! :)
Trackback