Ännu en sommar
Här hemma känns det som om sommaren sjunger på sista versen nu.
Men det är en sjujäkla vers.
Ungefär som "Mannen i den vita hatten", det är ju mest en lång väntan på de där magiska två sista verserna.
På tunnelbanan i onsdags lovade jag Maria att jag någon gång skulle sammanfatta hela sommaren för henne.
Då kändes det som en bra idé, men nu verkar ju inte sommaren vara helt över.
Men men...jag kör på i alla fall:
Sommarlovet började med att vi skildes åt.
Jag och Tessan stannade kvar i Viksjö, cyklade iväg till Görväln för att bada och äta upp resterna från hennes studentmottagning...och det började regna.
Min bil failade besiktningen så Elvis spenderade i stort sett hela juli på bilverkstaden.
Hemma hos mig satt jag med Ebba och Ali, åt chili-con-carne (hemmagjord!) och såg på när Shaka Hislop (andremålvakt i Trinidad&Tobago) höll nollan.
Det fanns många saker som kunde gått annorlunda och gett en muntrare start på sommaren.
Vändpunkten kom i slutet av juni då Johan lånade pappas BMW och brände iväg på E4 södergående.
Philip och Andrea skulle se Robbie Williams inta Ullevi, Johan skulle skjutsa dem ner dit, och...ja menar...det är ju ingen resa utan Fittan&Fittans kompis.
Vi packade ner två tält, lite kläder, tandborste och drog till Göteborg.
Det var en hemsk stad på många sätt...men fantastisk ändå.
Den klassiska säkerhetsfilmen för berg-och-dalbanan Balder tog pannkakan och vände den dåliga sidan neråt och den bra sidan uppåt.
Dagen efter såg jag Per Gessle utanför Ullevi, sjöng med till underbara "A place to crash" och lyssnade på Lars Winnerbäck när jag körde Johans BMW från Gränna till Sundbyberg mitt i natten.
Alla andra sov, men jag satt och sjöng "mörk himmel över Sörmland, kvällsblå skymning in i bilen. Vi kör den glömda, gamla E4an mot norr".
Knappt hann jag tvätta mina lortiga kalsonger innan det var dags för nästa resa.
En resa västerut, med två bilar och betydligt mer sprit.
Det hände mycket där som man inte bör nämna här, eller någonstans överhuvudtaget för någon.
"Happens in Ludvika, stays in Ludvika" som det heter.
Men jag kan förtälja andra historier från Dala-skogarna.
På torsdagen ville vi grabbar peppa inför VM-finalen genom att låtsas att vi var de båda lagen och att gräsmattan var Olympiastadion.
Frankrike mötte Italien, Ebba var maktgalen domare och Tessan, Gullan och Andrea var fotbollsfruar.
Matchen slutade 3-3 efter att Frankrike lämnat planen.
David Trezeguet kommenterade allt som: "domaren ligger ju med en italienare!".
Matchen mellan Tyskland och Portugal blev lite mer clean, och slutade 4-2 efter två underbara silver goals i förlängningen.
Vi grabbar åkte upp till ett spökhus och skrämde slag på tjejerna.
Jag och Ali planerade precis hur FC Sälengänget skulle bli, men jag fick aldrig något svar från Korpen.
Sen hände det inte så värst mycket.
Martin fick aldrig någon a-kassa, FC Sälengänget drog till söderhöjden och körde pricken.
Någon Kanye West såg vi aldrig, men den 12 augusti klev Lars Winnerbäck & Hovet upp på Zinkensdamms IP och sa att han var bäst.
Ingen protesterade.
Sen gick vi till Wokhouse och söp...då tog sommarlovet slut på allvar.
Jag började inse att jag levt genom 20 somrar (eller 19 beroende på om vill räkna 2000 som sommar) och gjorde en iTunes Mix med mina favoriter från åren.
Det var den sommaren det
En underbar sommar som fortfarande kunnat vara bättre.
Håll tummarna för fantastiska 2007.
Men det är en sjujäkla vers.
Ungefär som "Mannen i den vita hatten", det är ju mest en lång väntan på de där magiska två sista verserna.
På tunnelbanan i onsdags lovade jag Maria att jag någon gång skulle sammanfatta hela sommaren för henne.
Då kändes det som en bra idé, men nu verkar ju inte sommaren vara helt över.
Men men...jag kör på i alla fall:
Sommarlovet började med att vi skildes åt.
Jag och Tessan stannade kvar i Viksjö, cyklade iväg till Görväln för att bada och äta upp resterna från hennes studentmottagning...och det började regna.
Min bil failade besiktningen så Elvis spenderade i stort sett hela juli på bilverkstaden.
Hemma hos mig satt jag med Ebba och Ali, åt chili-con-carne (hemmagjord!) och såg på när Shaka Hislop (andremålvakt i Trinidad&Tobago) höll nollan.
Det fanns många saker som kunde gått annorlunda och gett en muntrare start på sommaren.
Vändpunkten kom i slutet av juni då Johan lånade pappas BMW och brände iväg på E4 södergående.
Philip och Andrea skulle se Robbie Williams inta Ullevi, Johan skulle skjutsa dem ner dit, och...ja menar...det är ju ingen resa utan Fittan&Fittans kompis.
Vi packade ner två tält, lite kläder, tandborste och drog till Göteborg.
Det var en hemsk stad på många sätt...men fantastisk ändå.
Den klassiska säkerhetsfilmen för berg-och-dalbanan Balder tog pannkakan och vände den dåliga sidan neråt och den bra sidan uppåt.
Dagen efter såg jag Per Gessle utanför Ullevi, sjöng med till underbara "A place to crash" och lyssnade på Lars Winnerbäck när jag körde Johans BMW från Gränna till Sundbyberg mitt i natten.
Alla andra sov, men jag satt och sjöng "mörk himmel över Sörmland, kvällsblå skymning in i bilen. Vi kör den glömda, gamla E4an mot norr".
Knappt hann jag tvätta mina lortiga kalsonger innan det var dags för nästa resa.
En resa västerut, med två bilar och betydligt mer sprit.
Det hände mycket där som man inte bör nämna här, eller någonstans överhuvudtaget för någon.
"Happens in Ludvika, stays in Ludvika" som det heter.
Men jag kan förtälja andra historier från Dala-skogarna.
På torsdagen ville vi grabbar peppa inför VM-finalen genom att låtsas att vi var de båda lagen och att gräsmattan var Olympiastadion.
Frankrike mötte Italien, Ebba var maktgalen domare och Tessan, Gullan och Andrea var fotbollsfruar.
Matchen slutade 3-3 efter att Frankrike lämnat planen.
David Trezeguet kommenterade allt som: "domaren ligger ju med en italienare!".
Matchen mellan Tyskland och Portugal blev lite mer clean, och slutade 4-2 efter två underbara silver goals i förlängningen.
Vi grabbar åkte upp till ett spökhus och skrämde slag på tjejerna.
Jag och Ali planerade precis hur FC Sälengänget skulle bli, men jag fick aldrig något svar från Korpen.
Sen hände det inte så värst mycket.
Martin fick aldrig någon a-kassa, FC Sälengänget drog till söderhöjden och körde pricken.
Någon Kanye West såg vi aldrig, men den 12 augusti klev Lars Winnerbäck & Hovet upp på Zinkensdamms IP och sa att han var bäst.
Ingen protesterade.
Sen gick vi till Wokhouse och söp...då tog sommarlovet slut på allvar.
Jag började inse att jag levt genom 20 somrar (eller 19 beroende på om vill räkna 2000 som sommar) och gjorde en iTunes Mix med mina favoriter från åren.
Det var den sommaren det
En underbar sommar som fortfarande kunnat vara bättre.
Håll tummarna för fantastiska 2007.
Kommentarer
Postat av: Livräddaren
Nu blir jag ledsen... Jag var faktiskt med och åt upp Tessans studentmiddag!
Postat av: Kuki
Och jag fanns där i tanken!
Trackback